Gör nytta för en bättre värld

Johanna Lyberg Svensson arbetar för FN-organisationen World Food Program (WFP) Somalia. Huvudkontoret ligger dock inte i Somalia. Där är det för farligt. Det ligger i stället i Nairobi, i Kenya. Johanna började som praktikant, och när hennes chef gick på föräldraledighet blev hon anställd som vikarie. Vad som händer när vikariatet tar slut är oklart.
– Nu är jag inne i systemet och är det någon som behöver en person med min kompetens så finns mitt CV där, säger hon.

Att detaljplanera framtiden är inget som ligger för Johanna.
– Det blir som det blir och det har blivit ganska bra hittills, säger hon.

Hon började med en termin juridik i Lund. Sedan psykologi och statistik i Göteborg. Därefter hade hon fått nog av att studera och arbetade som skidlärare och receptionist i Sälen några säsonger tills hon kände att det var dags att få en utbildning. Efter två års företagsekonomi på Handelshögskolan, Göteborgs universitet, fick hon jobb på ekonomiavdelningen på Dagab på Hisingen.
– Att granska fakturor är inte min grej, även om det var kul när det var något som inte stämde. Då var jag tvungen att ägna mig åt undersökningsarbete och att ha kontakt med människor.

Hon säger att det var tur att det inte fanns någon tjänst åt henne när vikariatet gick ut. Detta var 2009, och då Sverige var värdland för EU. I samband med det anordnades ”European Development Days” i Stockholm.
– Det var gratis att delta och jag hade inga förväntningar utan åkte dit på vinst och förlust. Det blev en vändpunkt för mig.

Nobelpristagare lockade till utvecklingsstudier

Johanna minglade runt bland politiker och NGOs från olika världsdelar, bytte visitkort med ambassadörer och hörde nobelpristagaren Muhammad Yunus prata mikrolån. Upplevelsen fick Johanna att bestämma sig för att börja plugga igen. Denna gång utvecklingsstudier vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet. Efter ett tag kände Johanna att hon kunde knyta ihop säcken och att hon verkligen fick användning för sin kandidatexamen i företagsekonomi.

I april 2010 fick Johanna tips om möjligheten att åka på utlandspraktik genom Göteborgs universitets försorg. Först såg det ut att bli på WFP i Rom men sommaren gick och inget hände. Johanna började så smått ge upp hoppet, men så fick hon erbjudande om att åka till Nairobi istället och i september började hon som praktikant på WFP Somalia.
– Karriär och pengar har aldrig varit viktigt för mig. Jag vill ha en rättvisare värld. Nu känns det som om jag har hamnat helt rätt. FN är ingen perfekt organisation. Där behöver röras om en del, men där jag är känner jag att jag kan göra nytta. WFP Somalia ser till att de som är berättigade till hjälpen också får den.

Johanna gillar Kenya. Klimatet är perfekt. Det är varmt och soligt på dagen, svalt och skönt på kvällen, och eftersom det ligger 2000 meter över havet är det inte särskilt fuktigt. Dessutom är det ett rätt utvecklat land, även om Johanna helst inte använder ordet ”utvecklat”.
– Man fastnar så lätt i att utveckling ska ha med industrialisering att göra, och att det ska bli som i västvärlden. Kanske ska det handla mer om att folk ska få högre livskvalitet och bli lyckliga.

Unga afrikaner vill plugga och ha mobil

Vid en välgörenhetsmiddag som Johanna deltog i, fick ungdomar från slummen berätta om sina drömmar. Alla pratade om betydelsen av utbildning och Johanna imponerades av deras värderingar och sättet att uttrycka sig.
– Jag undrar hur det skulle låta om man intervjuade svenska ungdomar. Skulle de ha samma existentiella funderingar? Jag läste någonstans att svenska ungdomar inte tror att man kan få HIV och därför inte använder kondom. De tror att det bara är att gå till vårdcentralen och får ett ”dagen-efter-piller”. Varför beter de sig inte intelligent när vi har tillgång till så otroligt mycket kunskap och är ett så utvecklat land? De problem vi har är ingenting jämfört med problemen i Afrika. Afrikanska ungdomar har samma intressen som svenska. De vill ha mobiltelefon och vara på Facebook, men inte ens deras basbehov är uppfyllda. Om de fick möjlighet att plugga så skulle de gå om oss direkt, för de har ett så starkt begär efter kunskap. Här tar vi det för givet. Det är lite sorgligt.

Johanna är otroligt glad över att ha fått möjligheten att arbeta med det hon gör nu. Man får en annan syn på vad som verkligen är betydelsefullt, när man får något att jämföra med, menar hon. Förra julen var hon med familjen i Australien där hennes systers pojkvän kommer ifrån. Hon pratade då med hans morbror som hade arbetat på FN i Rom.
– Jag tyckte det lät helt fantastiskt och kul att jobba inom FN – och helt ouppnåeligt. Det var drygt ett år sedan, och nu jobbar jag där!

Text och bild: Annika Söderpalm

Klicka här för utbildningar på Institutionen för globala studier.

Intervjun gjordes i maj 2011 i samband med alumnarrangemanget "Goda språkkunskaper - en dörröppnare till arbetslivet", inom ramen för Göteborgs universitets Språkår.